- gladerier -

"I just met you, and this is crazy.. but here's my number, so call me maybe..."

Har kommit underfund med att om man inte gillar sig själv, vem fan ska göra det då?
Visst... det kanske finns ngn som hatar sig själv, och så äre ngn snubbe som ska sympati tycka om dig..
men inte äkta föffaan!

Det är så viktigt med utstrålning och stjärnglans!
Skiiin mina vänner! Var glada... älska livet och dess äventyr..

"Till alla er som vågar le fastän ni har haft det svårt.. Till alla er så hoppas jag att ni förstår, att tiden inte läker alla sår, men att framtiden är vår.."

Hade min period där jag var asglad!
Söndagen var en sådan dag... fan va glad jag var! Allting kändes bara så jäkla kul!
EUFORI!

tråkigt ba att det har gått tillbaka till lite dysteri nu... MEN DET SKA VI VÄNDA, JAG SKA FAN TILL GÖTEBORG!!!!


- u had me at hello -

"there's always someone you look up to, but then you realize, there's no-one who can reach you from up there.. - well, byebye bitches, I'll go my own way.."




I helgen har jag verkligen bara chillat, inte gjort ett minsta dugg..
Jobbade i fredags efter flera dagar av sjukdom.. skönt! Och barnen är faktiskt mysiga :))
Var sjukt anti till en början men sen blir man käär :))

Igår gjorde jag minsann ingenting heller.. Gick en promenad.. försökte göra ngt så jag kan förbränna lite medan min ångest smyger sig på.. (för att jag inte kan röra på mig och jag bara äter...)
Åkte till Pamela, mitt enda hopp i mörkret känns det som...
Hon gjorde en övning på mig! Som verkligen gjorde att jag förstod, och kunde ta in det hon sa till mig!

Det hon säger till mig är iallafall att hon tror att det är något annat än en "mutation" som läkarna säger.. Det är något i min kropp någonstans, det är någon nerv som sitter fel och tydligen är alla mina nerver väldigt ihopklämda kring synnervern. Som sitter i både fötter och nacke...
Så för mig rekommenderar hon ett ilägg (inlägg?)för fötterna, så att jag slipper överanstränga foten där just synnerven sitter och att hon märker att min "ankfot" faktiskt överanstränger sig och att jag får sjukt dålig balans av det.. ( Vilket jag förstås har... är det något hon har fel om? )

Igår gjorde vi en övning,.. anledningen till övningen var att hon skulle förklara för mig varför jag kanske varit sjuk eller svag på senare tid OCH kopplingen mellan mig och min urinblåsa? (som tydligen är lite rubbad av något slag.. minimal infektion som jag ska rätta till..)

Såå, när man var liten, när man skulle leka kull? kurragömma? något som gjorde en uppstressad och energisk?
Hur kände man då? Vad hände med kroppen?
- JOOO! man blev kissnödig såklart!

Så hon förklarade för mig att när jag blir stressad, orolig eller vad som helst, så påverkar det urinblåsan, som i sin tur påverkar min kropp.

Men det själva övningen gick ut på vad att jag skulle hålla ut armen och hålla emot samtidigt som hon skulle försöka trycka ner den.
Först då bad hon mig tänka på en positiv tanke, något som gjorde mig riktigt glad och pigg!
JAG VAR STARK SOM EN OXE OCH HÖLL EMOT SÅKLART!!! GRRR...

Sen bad hon mig testa igen.. (och jag tänkte, inga problem förtusan?!)
Meeen!! Jag skulle tänka på något negativt, något som gjorde mig ledsen eller orolig..
WUUUUUPS, inte lika stark längre.. helt sjukt, armen bara sjönk av ett litet tryck?
otroligt..

SÅ, med det förklarade hon att.. När jag är orolig eller går igenom någonting jobbigt så är inte min kropp lika stark.. och uppenbarligen går jag igenom eller behöver fundera på någonting jobbigt varje dag.. jag oroar mig väldigt mycket.. VILKET då också gör att min kropp inte är lika stark och kan stå emot bakterier eller olika intryck.. VILKET då gör att jag kanske inte kan hålla mig lika frisk och pigg..

SÅ SNÄLLA... ge mig lite positivitet, för just nu känner jag mig fan BAARA DEPPIG..... Sjuk sen fucking nyår.
GE MIG GLÄDJE ...


Idag har jag tagit en lång promenad till Michelle och sen tillbaka! 8 km räknade jag minsann ut att jag fick på nacken... Skönt det iallafall.. så som jag fan har käkat... idioti...

Har lekt lite med handbollsbarnen, sista gången! - OCH MINSANN.. man gör ett faceplant. Kul.

En tjej står och ska kasta en gummi"baserad" boll och jag sträcker ut ena benet och fastnar med sulan ovanför bollen och SMACK.. det enda som finns under mig är golvet.. hela hallen ekade.. Och jag asgarvar..
sjukt kul om du frågar mig! hahah, JEFFLAR vad fort det gick. Hann inte ens ta emot mig själv.. haha

aa nu får jag fan tacka för mig.. Klockan är mycket och jag måste sova..
Imorgon ska jag vara med miiin mami <3 hoooppas på en mysig dag :)))


Sötcibban och sötnelson <3



- Photoshop Elements -

Har spenderat hela dagen med att försöka lära mig photoshop.. här är nybörjarresultatet! haha


Cibban, redigerad :)))





Michan & Ewwsan, Redigerad :)))




Eliiin, redigerad :)))




Michan, redigerad :))))



Vet inte vilka det är, rätt porriga dock..




ewweeelitosh..

- Did you get my last call? -

Har bara suttit hemma idag, igen.. börjar fan bli deprimerad.. Imorgon blir det nog besök hos doktorn..
Både för att kolla VAD FAN som är fel på mig.. och för att jag nyss precis kom på att jag glömt ta blodprov, för levern, för den höga dosen a-vitamin jag tar..




Om synfältet är gravt inskränkt är det svårt att ta sig fram i okänd miljö utan ledsagare, även under goda ljusförhållanden. Då får man leta efter orienteringspunkter för att hitta tillbaka.

- Det stämmer faktiskt. Jag tänker inte på det men jag måste skanna av omgivningen ganska noga, när jag inte riktigt vet hur det ser ut innan. Det tar väldigt lång tid för ögonen att vänja sig och bekräfta för mig vad det är jag faktiskt ser..

Att gå i kuperad terräng är svårt redan i tidiga stadier av RP när synfältet försvinner i mellanperiferin. Man tappar den delen av synfältet som är viktig för att automatiskt kunna förflytta sig - synfältet man har framför sig från midjan och ner mot knäna. Detta gör att man får titta ner när man går för att inte snubbla.

- Detta stämmer också väldigt bra på mig, det jobbiga är att gå i skog tex. Allting flyter samman, så Jag har svårt att se när det är ojämn mark. När det går upp, elr när det går ner.. Det t obbiga är även att när jag måste kolla ner och koncentrera mig, har jag svårt att se det som kommer framför mig, eftersom att mitt övre synfält i stort sett är borta nu..

Har man stort synfältsbortfall och vill se sig omkring måste man stanna.

- Det behöver jag göra om jag verkligen behöver koncentrera mig på ngt, som skriva sms elr byta låt på upoden, kan jag verkligen inte göra utav bara farten, ögonen hänger liksom inte med..


Att gå i trappor är mycket svårt, speciellt nerför. Uppför går automatiskt.

- Ni som behöver guida mig vet, och har även sett mig falla.. hehe

Ljussättningen är den faktor som i alla situationer betyder mest. En starkt belyst yta kan slå ut synfunktionen en lång stund när man vänder blicken åt andra hållet. Ljuset och dagern påverkar ens förmåga att orien- tera sig på egen hand mer än något annat. Ljuset och omställning för olika ljusnivå spelar större roll än det nedsatta mörkerseendet i praktiska livet. Man ger sig ju inte ofta ut ensam i mörker om man har RP.



- Ritinitis Pigmentosa -

Mina kära vänner, och bekanta!

Ni vet ju att jag har en ögonsjukdom, en synnedsättning.. Men jag tror inte riktigt ni förstår.. Vad det är, jag faktiskt lever med..
Har hittat klockrena exempel, på vad andra med denna sjukdom uppelver, och som man behöver tänka på.. (Som jag då känner igen mig själv så väl i)

Så nu, kanske ni har lite mer förståelse, för varför jag upplevs som klängig, allmänt seg, eller bara krävande..

I samband med att man träffar vänner, går på kalas eller restaurant måste man planera noga när man har RP i vuxen ålder och har fått sina synfältsbortfall.


Svårast och mest avgörande är ljussättningen i lokalen. Man placerar sig strategiskt med ljuset i ryggen eller vid bordets kortända för att ha kontroll.


Synfältsbortfall i mittperiferin kan ställa till en hel del problem. Man ser inte den hand som sträcks fram för att hälsa och ser då till att vara först på plats så får de andra ta initiativ. På så sätt kan man undvika att hälsa på samma person flera gånger. Sitter man runt ett bord är det svårt att se det som serveras och ha kontroll över var glas och annat som står.



Det är lättare att känna igen människor genom deras kroppsspråk och gester än att leta efter ansiktet i nedsatt belysning.



Andra har svårt att förstå synnedsättningen och man blir ofta anklagad för att simulera. Är det olämplig belysning är det också svårt att uppfatta hur de andra reagerar på det man säger. Då blir man tyst och utanför – inte delaktig. Det känns ibland pinsamt att be om hjälp till toa, speciellt om man är ute första gången med en person av andra könet.



Med gravt nedsatt syn till följd av RP har flera noterat att de tänker på vad de beställer så att maten skall hålla sig kvar på tallriken och inte sprätta runt. Detta speciellt om man är på en dunkelt upplyst restaurant. I dunkelt ljus smakar inte heller maten så bra för man vet ju inte vad man får in i munnen.


- när långa nätter inte blir som man vill -

Musik , hur skulle man kunna leva utan det?
Tänk alla löparrundor utan de peppande låtarna
Den långa promenaden, annars i tystnad..
Resan på bussen eller tåget..
Alla fester?
Taggandet innan match..
Ta bort musiken och se vad som händer, jag är beroende!

"jag försöker men jag förlorar varje gång, antingen så lämnar dom mig, eller så lämnar jag dom.."


"Det känns skönt att ha någon att ty sig till, när långa nätter inte blir som man vill..."



"Lät du henne komma närmre? Var hon vackrare än mig? - Ja det finns dagar jag tänker mer på henne, än på dig.."



"Jag går bredvid men halkar efter, jag orkar inte springa mer.. Försökt att visa dig med blicken, men det är inte mig du ser.."



"Den här platsen är inte min, jag hittar inte ut.. Hur ska man älska någon, som har älskat någon förut?"



"Jag minns så väl hur hon blev presenterad, men det var jag som lät henne komma in.. Och jag har försökt att ge dig hela skulden, fast jag innerst inne vet att den är min.."





- awesome -

"there's no stopping us tonight."


så himla roligt med gamla bilder! - Hur man såg ut! haha. Gal1!

Har nästan precis kommit hem från jobbet, slutade 12 idag.. Ska iväg mot Enköping snart för att träffa Pamela. Hon brukar ge mig rätt awesome massage och göra mig fett imponerad. Gör så att jag ser färger och grejer.. Inget märkbart med synen ännu tyvärr men.. det kommer väl! Hoppas jag.. Hon verkar ju vara rätt awesome!:o

Men först! Ska vi iväg till Ica för att köpa lite systemetgodis, (sparkling och cider) DJezzz.. (sen langar jag ju också till michelliten..)
Mina nya glajjor har kommit också! Får väl se om dom åker på senare ikväll? - Bara för att invigas liksom..

Solen skiner som saataaan idag, tydligen ska den göra det hela helgen, Fantastiskt!


Ikväll blire middag och bowling för att fira Johanna! - Får se om man kör all in eller stannar hemma.. ?? känner mig fett tråkig som ens behöver ställa mig själv den frågan men, .. Det är ju avicii imorgon också!!!

Nu kör vi!


- ajaj il capitanihoe -


hahah så sköna cheyer.. <3

Kom precis hem från en rörande jävla röra! Helt slut i kropp och själ!
Har jobbat på Annehills förskola två dagar i rad nu och känner mig fulllkomligt anti barn just nu.. herregud!

Det som roar mitt lilla hjärta för tillfället är den fantastiskt fina dagen.. hänget med mina sköna ladies igår.. och att jag äntligen börjat träna igen.. NÄÄÄÄ!!! - inte bara det såklart..
Jag längtar som fan till Thailand och denna Helg, Cibban kommer hem idag! Om någon timme bara!:D
DJEZZZZZZZZ.



jävla svinkoppor, går aldrig bort och är fett fula.. Det får avsluta detta. haha.