CF gästbloggar
TJO! ( ett väldigt använt uttryck i europas nedre regioner, närmare bestämt gran canaria )
Jag sitter här och ser fridfullt på när evelina, smakandes, slukar tallriken med pasta och nogrannt stekta falukorvsbitar (wuuups, hon råkade precis tappa en sked pasta på bordet, men hon slaffsar upp dom med detsamma och proppar in i mun igen, bra jobbat!)
Jag kan inte förklara ljudet av belåtenhet då hennes välfyllda mun spjälkar dom stackars små pastabitarna som snart ska möta sitt öde och slinka ner i hennes snart fyllda magsäck. (fylls den aldrig?) En stripa ketchup, utblandat med saliv, rinner sakta ned längs hennes haka, (när ska hon känna?)
Hon smetar skoningslöst bort resterna med sin tröjärm, vilket resulterar i en röd, stor fläck på hennes annars så vackra tröja. Jag kan inte annat än skatta mig lycklig över att jag tackade nej, då hon erbjöd mig en tallrik pasta med falukorv.
Och jag kan inte annat än ägna en tanke åt de familjemedlemmar som måste beskåda denna tragiska syn, varje dag..
Nu är den blåa, porslinstallriken äntligen tom, och jag kan andas ut och svälja ner den sista sura kväljningen som påbörjat sin resa upp i min hals. Puuh! Jag överlevde..
/ CF, en gästbloggare med god aptit
Jag sitter här och ser fridfullt på när evelina, smakandes, slukar tallriken med pasta och nogrannt stekta falukorvsbitar (wuuups, hon råkade precis tappa en sked pasta på bordet, men hon slaffsar upp dom med detsamma och proppar in i mun igen, bra jobbat!)
Jag kan inte förklara ljudet av belåtenhet då hennes välfyllda mun spjälkar dom stackars små pastabitarna som snart ska möta sitt öde och slinka ner i hennes snart fyllda magsäck. (fylls den aldrig?) En stripa ketchup, utblandat med saliv, rinner sakta ned längs hennes haka, (när ska hon känna?)
Hon smetar skoningslöst bort resterna med sin tröjärm, vilket resulterar i en röd, stor fläck på hennes annars så vackra tröja. Jag kan inte annat än skatta mig lycklig över att jag tackade nej, då hon erbjöd mig en tallrik pasta med falukorv.
Och jag kan inte annat än ägna en tanke åt de familjemedlemmar som måste beskåda denna tragiska syn, varje dag..
Nu är den blåa, porslinstallriken äntligen tom, och jag kan andas ut och svälja ner den sista sura kväljningen som påbörjat sin resa upp i min hals. Puuh! Jag överlevde..
/ CF, en gästbloggare med god aptit
Kommentarer
Trackback