Söndagen den 23 September.

Du är borta över helgen för du
sa lite tid från varandra är vad vi behöver nu.
Jag har rotat fram gamla bilder i jakt på ett minne från en förlorad tid och
längst ner i en kartong ligger vi på en strand på vår första semester.
Du skrattar och kysser min hals
och jag minns varför jag föll för dig, varför jag alltid föll för dig

Radion spelar aldrig våran sång och det känns som tusen år sen dina
ögon såg på mig som dom gjorde en gång och jag saknar våran sång.

Du svarar inte när jag ringer,
och din mamma ljuger dåligt och säger att du sover.
Men jag vet att du sitter alldeles bredvid och att ni pratar
som ni pratar när du känner dig vilsen.
Och jag vet du tycker vi tappat vår passion och vår färg
men idag så känner jag mig märkligt säker på oss.
Så jag kör genom regnet för att hämta hem dig.

Radion spelar aldrig våran sång och det känns som tusen år sen dina
ögon såg på mig som dom gjorde en gång och jag saknar våran sång

Men så länge vi har en chans, så länge vi har en chans, så länge vi har en chans
så tänker jag, så tänker jag, så tänker jag slåss för oss.


Radion spelar aldrig våran sång och det känns som tusen år sen dina
ögon såg på mig som dom gjorde en gång och jag saknar våran sång.
 


-  I got lost in the sounds.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback